Fullt godkänt - så här långt

Superligan är i gång. Två svartgula matcher hittills och två segrar. OK, en kom i sudden, men ändå. Två lag har hittills full poäng, Storvreta och Warberg. Dalen har ännu bara en spelad match och kan ta sig upp på 5 poäng, samma som vi.

Storvretas sex poäng är lite överraskande. De vann knappt, 4-3, mot Falun borta men slog senast Pixbo hemma med klara 8-3. Pixbo som i första matchen slög Helsingborg med klara 12-4.

Caperio/Täby gör mycket mål. De har, på ett mål när, gjort dubbelt så många mål som vo, men har också släppt in exakt dubbelt så många! Har Ramsin inte kommit igång ännu?

Poängmässigt finns det ett knippe spelare som har gjort 5 resp 4 poäng, 4 resp 6 spelare. Caperio/Täby har 3 spelare bland 5-poängarna! Niklas Jihde och Patrik Edgren har bokförts för hittills fyra poäng, bägge har gjort två mål och har två assist.

Vi har ännu inte kommit upp i den spelmässiga nivå, jag tycker vi hade i ett par av träningsmatcherna, men det känns inte oroande. Däremot känns det riktigt roligt att MÅS-arna och Myran törs spela ut och ta för sig. Den femman (Myran spelar ju varierande med Koffe/Fischer som backpartner) kommer att växa under säsongen.  Visst kommer det säkert att bli någon/några svackor, men långa tror jag inte de blir.

Dalen har ännu en match mindre spelad. De möter Helsingborg borta i kväll. Så här långt, i den första perioden, leder de med 1-0.

Bappe

Idag - Södertälje

Bortamatchen mot Balrog spelas i Södertälje. Är det en fördel för oss att slippa Botkyrkahallen? Intrycket från lagets kommentarer är att det inte spelar någon egentlig roll. Det är inte hallarna, som avgör om vi vinner eller förlorar utan det egna spelet. Golv, underlag, storlek är inte särskilt viktigt. Det är den egna inställningen, viljan och koncentrationen, som visas i slutresultat. Ja, motståndarna spelar naturligtvis en icke föraktlig roll också!

Vist är man lite nyfiken på hur Micke Karlsson kommer att se ut och lyckas i dagens match. Det känns som att det finns något smått obegripligt hos den spelaren. Han kom, om än ett år "försenad" till AIK, spelade en säsong, var bra, fick mycket speltid och drog snabbt vidare och lämnade ytterligare en rad frågetcken efter sig.  Ska han göra en stormatch idag eller helt enkelt tas bort ur matchen av de förra lagkamraterna? Endera tror jag det blir!

Ulf Hallstensson var klart förvånad över DN:s citat från "Anders Hallstensson". Dels därför att denne Anders, såvitt Ulf vet, inte existerar och dels därför att han, Ulf; inte pratade med någon journalist  över huvud taget efter matchen. "It´s the wrong man at the wrong time... "

Balrog och Trelleborg samma dag. Två lag som vid flera tillfällen stört och förstört våra ritningar. Vad skönt det skulle kännas med två svartgula segrar just denna söndag!

Bappe

Vem är Anders?


DN, som positivt nog hade en reporter på plats vid seriepremiären, har också gjort en intervju med Anders Hallstensson. För säkerhets skull upprepas namnet två gånger i den tämligen korta notisen! Jag vet inte om möjligen Ulf Hallstensson har en bror, som ställer upp när Ulf inte har tid med journalister. Å andra sidan brukar Ulf alltid ta sig tid.

Jag har svårt att tänka mig att DN efter en forbollsmatch skulle publicera en intervju med tränaren Patrik Norling. Ulf är ju, genom sin förbundskaptenstid, inte ett obekant namn inom innebandyn. Som sagt, kul att de är där och skriver om matchen, men fakta, som t ex namn, borde inte vara svårt att kolla.

Skrivfel och stavdito kan man acceptera, det är svårt att korrekturläsa sig själv. Men rena sakfel som upprepas? Nej knappast.

Bappe

Matchens profil - Fredrik Djurling, efter matchen

Fredik Djurling gjorde seriedebut för AIK mot sitt förra lag Järfälla. Han spelade med Mats Egnell, också ny från Järfälla, och Conny Vesterlund. De hade det tidvis lite tungt i matchen, fick inte till några rlitigt heta chanser, men släppte inte heller fram Järfälla särskilt mycket. Spelmässigt godkänt. Sen räddade de kvällen genom att göra det poänggivande målet i sudden death efter 3.55. Att det sedan var Fredrik Djurling som slog in passningen från Mats Egnell, visar att han insett vad som förväntas av Profilen! Tack för det, Fredrik.

Vad tycker du om din debutmatch I AIK?

- Det var väl sådär, tycker jag. Stundtals, mot slutet av matchen, var det väl OK. Vi kom in lite mer i närkamperna då, i alla fall. Spelet var väl också sådär i hela matchen. Det var en premiär och det fanns väl lite nerver med... riktigt på topp är vi väl inte ännu. Järfälla var ruggigt aggressiva och störde oss ganska bra. Det var väl både och i hela matchen.


Du fick sätta det avgörande sudden-målet. Kände du glädje eller lite medlidande med dina förra lagkamrater?

- Självklart blir man glad! Det känns ju skönt, det tror jag alla i laget skulle blivit i det lag som gör det.

- Man får ta med det positiva från den här matchen... att vi vänder ett tremålsunderläge och att vi tog ledningen i serien - ja, just nu alltså.


Annars såg spelet tidvis mer krampaktigt ut än under försäsongen.

- Ja, det är skillnad på seriematcher och träningsmatcher. Samtidigt vet vi att vi kommer att bli bättre ju längre säsongen lider, det är inget snack om det.


Hur känns det att spela hemma i Solnahalle jämfört med att komma med gästande lag?

- Jag tror att alla lag tycker det är jobbigt att komma hit till Solna. Det är kanske mer tryck på hemmaspelarna, men det är också ett stort stöd och det är kanske mest det man upplever. Fast det är ju inte någonting man hinner tänka på under spelet och även om det vore så, har vi ett så bra lag att vi skulle klara av det. När det går bra får vi ett enormt stöd.


Kul att Fredrik tog sitt ansvar som Matchens profil i premiären. Nästa gång behöver han inte göra det så dramatiskt och tills det bara är 1.05 kvar av sudden!


Bappe Bjuggren


AIK-Järfälla - ur tränarperspektiv

Det var en klassisk premiär, om det ny innebär mycket vilja, mycket nerver och en hel del prestationsångest. Lite överraskande med tanke på hur det sett ut under försäsongen och med tanke på den mängd rutin som ryms i den svartgula truppen. Järfällas till stora delar nya lag hade visserligen allt att vinna, men var överraskande nära att också göra det.


 Micke Karlberg verkade lugn och segerviss före matchen:

- Äntligen premiär. Vi har väntat ganska länge på det här... framförallt spelarna. Inte minst de äldre... om man slutar en säsong med en förlust mot ett lag som man helst av allt alltid vill vinna över vill man helst av allt spela en match dagen efter för att få revanschera sig. Nu dröjde det otroligt lång tid, men nu är det dags att äntligen börja om.

- Sån är idrotten. Nu är det ny säsong och nya matcher. Vi kommer med fullt lag, inga skador eller sjukdomar och använder den uppställning, som vi haft under de senaste träningsmatcherna. Ron Sjöblom gör alltså elitseriedebut och Sebastian Myrbäck gör debut från start idag.

- Med tanke på de spelare Järfälla har tappat, har de förstärkt sitt lag bra. Trots att de tappat flera järttebra spelare, har de fått flera mycket bra nya spelare. De är svårbedömda... de kan komma allt från sexa till... ja, sist liksom. Det märks att de jobbat bra i sina förberedelser, så de känns väl förberedda.

- Jo, jag såg Dalen-Caperio/Täby på TV och Dalen blir nog riktigt bra, fast det emellanåt var lite darrigt i går.


Den första perioden blev märklig. Vi kom sällan till riktigt bra avslut, det blev gärna en eller två passningar för mycket och skottchanserna försvann. Järfällas 2-0-ledning motsvarade kanske inte spel och spelförhållandet, men ganska väl viljan till avslut.


Micke Karlberg inför den andra perioden:

- Vi är inte nöjda med den första perioden. Vi kan mycket, mycket bättre än så här. Vi blir lite krampaktiga, vi vill för mycket men får inte ut det vi vill. Vi är rädda för att gå in i situationerna, vi är rädda för att ta stryk och vi skjuter för lite eller för sent.

- Järfälla har gjort det bra, de brinner för att vinna, men jag tror att de orkar max två perioder.


Efter drygt fem minuters spel i period 2 gör Järfälla 3-0! Det hörs en kollektiv suck av misstro från större delen av publiken.När Järfälla får en utvisning efter 11.33 och Niklas Jihde i power-playspelet sätter vårt premiärmål i Svenska Superligan tänds åter hoppet på läktarna. Närmare än 1-3 kommer vi dock inte. Järfälla fortsätter att försvara sig bra och effektivt och får också till några farliga kontringar, men inga mål.


Micke Karlberg, lätt stressad inför den sista perioden:

- Skönt att få göra det första målet i årets serie, men fortfarande är vi inte riktigt innne i vårt spel. Vi gör det svårt och krånglar till det för mycket. Nu är det dags att kliva fram och plocka fram de vinnarskallar som finns i det här laget.


I den tredje perioden gör vi så de två mål som ger sudden death-spel i högst fem minuter. Mats Carlsson sätter 2-3 efter3.15 och Patrik Edgren 3-3 i power play efter 14.52. Två av våra tre mål kom alltså i spel 5 mot 4.

Och så, till publikens hörbara lättnad kommer efter 3.55 i sudden det poänggivande målet från matchens profil och före detta Järfällaspelaren Fredrik Djurling!


Micke Karlberg efter matchen:

- Det var viktigt för oss att få vinna och även om det bara var i sudden så får vi känna glädjen, vi får sjunga och vi får avsluta med ett avgörnade mål. Framförallt vänder vi ett 0-3-underläge till seger... vi gör en skitmatch, Järfälla spelar tight och bra hemåt, vi gör det svårt för oss själva. Så, trots allt, är det ändå OK att vi tar med oss 2 poäng.

- Vi visste att de skulle spela tight och hur de skulle agera, det var vi som gjorde det svårare för oss själva än vad vi ska göra. Många av våra spelare ville väldigt mycket och ibland när man vill för mycket blir det så att man överarbetar sånt som borde göras enkelt.

- Vi har mycket att jobba med. Samtidigt ska vi komma ihåg att det sett bättre ut tidigare mot lika svårt motstånd än vad det gjorde idag. Sen var det kul för Djurling att få avgöra!


Bappe Bjuggren


Inför kvällens premiär...

Nu är det inte långt kvar. Nervöst? Nej, faktskt inte. Jag ska å andra sidan inte spela i kväll. Det jag såg av spelarna kändes dock tryggt. Förväntan mer än nervositet, självförtroende mer än kaxighet. Tror man på det man gör eller på att man kan, behöver man inte bli kaxig.

Det var igår inte klart vem som skulle stå i mål. Pratade med Linus lite, han tycktes helt nöjd med situationen: vi har två bra målvakter och vi vet inte vem som ska stå. Det är en bra konkurrenssituation, där bägge måste prestera och visa att man vill. Vi kommer att få chanser bägge och då måste man ta dem.
En bra inställning hos en bra målvakt.

Apropå målvakter; såg Dalen-Caperio i TV. Märkligt nervöst tidvis från bägge lagen. Caperio är oerhört starka i 1-2-målsunderlägen även i år verkar det som. Antingen ska man ta en rejäl ledning eller låta dom ha ett mål upp. I såna lägen presterar de sämre, verkar det som. Märkligt!
Solnabekantingen Danne Bron-Sundbom syntes mycket under de två första perioderna, men inte alls i den tredje. Jo, men bara när han med överlagskläder gick runt och peppade lagkamraterna. Försäsongsträning är väl inget man älskar mer ju äldre man blir.
Målvaktsspelet såg märkligt virrigt ut från bägge håll. Förra säsongens bäste målvakt, Ramsin, gjorde i och för sig ett par lysande räddningar, men det var en hel del halvhjärtade eller till och med sjabbliga ingripanden. Fast när de möter oss gör han säkert kanonmatcher igen!

Vitsen, med att låta domarna kommentera (försvara?) sina domslut, var obegriplig. Med flera innebandykunniga bisittare ska såna fåniga dröjsmäl inte behövas. Även om någon av kommemtatorerna säkert behövde förklaringen.

Vad som är positivt och kul med SSL är att man får chansen att se en del lag mer än en-två gånger per år, vilket gör att det blir lättare att bedöma och värdera de olika motståndarna.
Förväntansfull inför kvällen? Klart man är. Nyfiken? Jaa... visst har man fått ett ganska bra grepp om var vi står under försäsongen, men tävlingsmatcher är ändå något annat. Framför allt de äldre spelarna, har nog lättare att ta ut 100% i seriespelet även med de vinnarskallar de ändå har. Det är ändå skillnad på att ha förlorat en match eller spelat oavgjort och att ha tappat en eller flera poäng. Träningsmatcher är en engångsföreteelse, seriematcher kan få konsekvenser i framtiden.
Man kanske inte kan lära gamla hundar att sitta vackert, men man kan definitivt inte lura dem heller! Snart är det dags - och på riktigt. Och det vet de ju!

Bappe

Åtta mål i snitt (skrivet efter Trackers-matchen)

Försäsongsmatcher är svåra att dra några slutsatser från. Dels varierar motståndet, dels används matcherna till att pröva olika konstellationer.

Den MÅS som fick beröm av tränarna efter Trackers-matchen, var t.ex. en MES mot Västerås. Ja, ljudmässigt alltså, inte spel-dito.


Jag har ingen uppställning från matchen Tyresö/Trollbäcken, men i de två hemmamatcherna  är det fyra spelare, som behåller en kedjekompis i dessa två matcher. Conny Vesterlund - Mats Egnell och Simon Mossnelid - Ron Sjöblom spelar i samma formation i bägge matcherna. I övrigt byts det friskt.


I de hittills tre träningsmatcherna har vi gjort 24 mål (9+8+7). Flest mål hittills har Conny Vesterlund gjort, 6 stycken. Jihde och MC har svarat för 4 var och Egnell 3 mål. Conny och Egnell har gjort mål i varje match. En liten överraskning så här långt är att bara en av våra backar gjort mål, Koffe, men han har å andra sidan gjort 2 stycken. Totalt ser det bra ut med nio målskyttar på tre matcher. De ganska stora omflyttningarna i formationerna verkar inte spela någon större roll.

Någon orolig själ kanske oroas av det sjunkande antalet mål per match, men det ska inte ses som en trend, det är mer tillfälligheter än något annat. Trackers målvakt gjorde t ex några riktigt bra räddningar och ingripanden.


Man kan förmodligen förutsätta att motståndarna testar formationer och varianter på samma sätt som vi, vilket gör att det är svårt att riktigt jämföra de olika linjerna med varandra. Klart är att hela truppen verkar väldigt fokuserad och resultatsugna. Kanske är backarna ännu framför allt inriktade på det defensiva spelet, de skott vi är vana att se från distans har varit markant färre än vanligt. Å andra sidan har det gett utrymme och möjlighet till större flexibilitet för anfallslinjerna.


En annan, positiv, effekt är att de ibland alltför vanliga bollsläppen i egen försvarszon lyst med sin frånvaro, i alla fall i de två matcher jag sett.  Märkliga bollstudsar är svårare att gardera sig emot.


Pekka Nieminen är den enda av målvakterna jag sett ännu. Han har imponerat, även om jag tycker att han ibland använder armarna lite för mycket och kroppen för lite, men det är tydligen vanligt bland finska målvakter.  Han känns annars lugn, trygg och säker och snabb i både huvud och reaktioner.


Riktigt kul att se hur truppens yngsta spelare har tagit för sig och vågat spela ut. De borde kunna räkna med en hel del speltid, inte minst genom att Ricard Norman blir borta en längre tid.


Edgar, Patrik Edgren, har hittills varit anfallare. Det mesta tyder väl på att fjolårets landskagsback främst får en offensiv roll, inte minst då Myran sett så stabil och bra ut som femte back. Edgar har ju sen tidigare en viss vana att växla positioner, så förhoppningsvis ska han få chansen även i blgult ändå.


Nu återstår bara en av de tre musketörerna! En enda av de tre spelare som t o m 2006/07 varit med under hela Elitserieperioden. Och det är just Edgar. Gurrra Ericson och Ärtis Hjertsson försvann, även om det finns ett litet hopp om en återkomst åtminstone för Gurra.


Så här långt ser Edgar ut som en lysande ensammusketör och ingen trodde väl heller något annat.


Sen ska inte matchspeakern glömmas! Lasse Granqvist har ju (oftast) haft den rollen sen den tid, då laguppställningar meddelades via megafon.

Det är inte bara ungdomarna som lyfter AIK Innebandy. Det är också veteraner, vilja och entusiasm.


Fokus på Sebastian Myrbäck

Sebastian, född 1989, kallas Myran. Han kom till AIK inför förra säsongen och gjorde några inhopp redan då i Elitserien och i andra A-lagsmatcher. Den här säsongen har han haft en backplats i tredjefemman med växelvis Koffe Kranberg och Peter Fischerström som partner.

Hur känns det hittills inför seriestarten?
- Riktigt bra hitills under försäsongen. Jag har gått framåt, jag har blivit starkare sen förra säsongen, vilket också varit tanken, så jag ser verkligen fram mot den kommande säsongen. Det ligger många timmar på gymet bakom min utveckling. Det har väl blivit en halvtimme/ timme i samband med varje träning.

Och du har tydligen utvecklats även som spelare.
- Ja, det hoppas jag, det hoppas jag verkligen. Förra året blev det i pricip några byten, jag var där för att lära och nu har jag verkligen fått förtroende, vilket jag naturligtvis är jätteglad för. Jag tycker att jag har visat att jag kan motsvara förtroendet och en plats i laget.

Du har inget emot att byta backpartner under matcherna?
- Nej, inte ett dugg. Det spelar ingen roll vem jag får spela med, alla backarna är av världsklass, så det känns som en jätteära vem jag än får spela med.

Vilket är den största förändringen hos dig jämfört med förra säsongen?
-  Det måste ändå vara att jag lagt på mig mer muskler.. jag är mycket starkare i närkampsspelet och får på ett bättre skott.
- Sen har jag väl fått lite mer rutin, som ger mer lugn och tålamod. Det är ju sånt som kommer automatiskt med åldern också. Förra året hade jag större respekt även för de egna lagkamraterna, som t ex Conny, nu ser man det på lite annat sätt.... det är bara att tackla ner honom.

Kommer det att bli en bra säsong i år?
- (skrattar lite) Absolut, vi har ett fruktansvärt bra lag och jag är övertygad om att det kommer att gå bra också för min del.

Någon lagkamrat du vill flagga lite extra för?
- Det ser riktigt bra ut för (Daniel) Schmidt i år, han ser riktigt bra ut, tar för sig och anväder sitt skott mer.

Bappe

AIK - Hässelby 8-4

Tränaren Micke Karlberg om den sista träningsmatchen före tisdagens seriepremiär mot Järfälla:


- Vi mötte division 1-laget Hässelby, som är något av favorit till seriesegern där. Jag tror att de garanterat blir topp tre. De saknade några riktigt bra spelare mot oss, men har en enormt bred trupp och bjöd på riktigt bra motstånd, vilket gav en riktigt bra träningsmatch.


- De första tio minuterna pressar dom oss stenhårt, vilket gör oss lite konfunderade. Det är det enda laget som verkligen pressat oss under hela försäsongen... alltså rent spelmässigt. Det blev jättebra träning för oss att få möta ett lag som kliver upp högt mot oss. Det tar alltså ungefär tio minuter innan vi kommer in i det. Sen växer vi in i matchen och leder med 1-0 i pausen, knappt men hyfsat rättvist. De gör en jättebra period och vi en godkänd.


- Sen i den andra perioden tappar de lite kraft och fokus, gör lite misstag, som vi tar vara på och tar över matchen. I den tredje perioden spelar vi av matchen, de sätter in lite nytt folk, det blir lite mål åt bägge håll.


- Generellt sett var det en perfekt match för oss och vi får en del besked vi ville ha. Och vi vinner med 8-4. Vilmer Viinamäki får göra sitt första mål för AIK i sitt första byte i matchen, vilket var jättekul.


- Det här var ju träning, men det var bättre än en vanlig träning, vi mötte ett jäkligt taggat lag som spelade på olika sätt och bjöd på väldigt bra motstånd. Vi fick därför träna på saker vi inte kunnat träna så mycket på tidigare. Vi är jättenöjda. I stort körde vi med samma femmor som tidigare. Koffe var inte med, Fisher vilade. Han har en blödning i vaden, inget farligt. Vi ändrade lite i och med att Vilmer kom in liksom Hampus Modigs.

Bappe


Välkommen till AIK Innebandys blogg!

Här kan du få ytterligare information om AIK Innebandy och även komma med förslag på sånt du vill läsa om eller korrigera sådant du tycker är fel i materialet.

Nyare inlägg
RSS 2.0